Jepp, två timmar träning blev det. Skönt, men shit vad benen skakade i slutet. Min träningscoach älskar knäböj så det blir hur många som helst på dubbelpasset.
Jag funderar på att väga mig imorgon. Det är en ganska jobbig tanke men samtidigt vill jag ändå ha koll på mig själv, om jag går ner eller inte och så. Har funderat på att bara mäta mig till en början men jag vet inte.. Jag är inte motiverad av mått. Tyvärr kanske, det ska ju vara det bästa egentligen. Nej vad fasen, om jag kommer ihåg att väga mig innan frukost kör jag på det. Hoppas det inte är så många pluskilon.
Det har gått lite sämre att kontrollera sockret idag, tog ett glas oboy och ett glas pärondryck, och så har jag ätit några chokladbitar. Annars har maten vart ganska bra, undvek kolhydrater på lunchen men åt nudlar till middag. Knäckebröd på morgonen och smörgås till kvällsmat. 2 bananer som mellanmål. Inte optimalt men helt okej. Vi får se om det blir någon fika imorgon. Kanske. Jag trivs med den här smygstarten, hatar att börja pang på på en gång. Frågan är hur länge det ska pågå, men om jag successivt blir mer strikt kommer det bli lättare. Det gäller bara att hålla koll på sig själv. Jag har 11 månader på mig, och mitt mål är att komma under 70. Just nu ligger jag runt 95 skulle jag gissa, det får vi se imorgon. Är det över 95 blir jag ledsen, är det under blir jag lättad. 25 kg på 11 månader, det ska väl gå? Det ska gå.
Jag håller den här bloggen jävligt anonym för tillfället, för annars skulle jag inte våga skriva ut allt. Min plan är att offentliggöra mig och den när jag har nått mitt mål, eller iallafall börjar närma mig det. Men om det är någon som når hit eller läser vill jag inte framställa mig själv som någon expert. Det här är min kamp mot mitt sockerberoende och är det någon som läser vill jag att den personen ska få en uppfattning om, och kanske förståelse för hur det är att leva med ett djupt sockerberoende. Är läsaren i sin tur också sockerberoende kan det vara skönt att få läsa en annans upplevelse om det helvete det faktiskt kan vara. Jag vill också trycka på att min viktminskning inte är det viktiga, det är bara min konsekvens av mitt beroende. Så länge jag äter socker kommer jag vara överviktig, och så länge jag undviker socker kommer jag minska i storlek. Dessutom vill jag inte sluta med socker helt, vilket kan kännas korkat, men det är en del av det liv jag vill leva (frihet) och därför vill jag inte lägga massor av krav och regler på mig själv. Jag har heller inga ambitioner på att bli supersmal, min trivselvikt ligger mellan 60-66 kg och det är där jag i slutändan vill befinna mig. Jag är 160 cm lång och jag vet att många i min längd siktar på att väga 50, men det passar inte min kropp och det är inte snyggt på mig. Jag är inte en person som är viktfixerad, däremot är jag skiträdd för att det ska gå överstyr. Det är lätt att lägga på sig kilon, och eftersom jag börjar närma mig tresiffrigt är det dags att kämpa sig neråt igen. Jag trivs inte med min kropp, min spegelbild stämmer inte överens med min mentala bild av mig själv.
R
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar