Det kommer bli tufft..

..att gå ner så mycket på så "kort" tid. Har ju försök så många gånger innan, varför skulle det skilja sig nu? Antagligen för att jag har ett bestämt mål, jag "kan" inte ge upp. Samtidigt skulle jag väl kunna tänka att det inte spelar någon roll, men jag vill inte titta tillbaka på våra bröllopskort och tänka att Där mådde jag inte bra. Jag vill vara stark, hälsosam och välmående när vi "startar ett liv tillsammans". Haha fjantigt, men det är lite så mina tankar går faktiskt. Även om det kanske inte är aktuellt börjar det ändå närma sig med att skaffa barn, och då vill jag ha en kropp som klarar graviditeten utan problem. En kropp som orkar. Min kropp skulle aldrig orka bära ett barn nu, jag är liksom för tung för mig själv. Skulle man smacka på med ytterligare 10-30kg (troligtvis 30kg om jag känner min kropp rätt) skulle jag få ligga i soffan hela graviditeten. Trots att jag är en soffliggare vanligtvis skulle jag inte vilja det. Jag tänker som så att jag behöver gå ner mina 30 kg för att kunna gå upp dem igen, men när jag väl gått ner dom kommer jag inte vilja gå upp. Så förhoppningsvis kommer jag vara noggrann med vad jag äter då. Det är en galet tuff utmaning att gå ner 30kg. Om det är någon som läser detta, låt inte övervikten smyga på er! Det är sååå lätt att hamna i den fällan och sen är det sjukt svårt att gå ner det. Kroppen vill inte släppa sin fettreserv (korkat, kroppjävel). Det ska gå, det ska gå, det ska gå. Jag KOMMER klara detta. JAG. Pepp pepp pepp.